Så mycket jag har velat skriva ut men jag har väntat tills att jag lösenordsskyddat den :-)


2 veckor kvar på mitt nuvarande teamleader jobb, känns super trist att dom lägger ner projektet.
Men det har ju varit en bra erfarenhet.

När jag var på utbildningen i Stockholm för TL, så kände jag mig SUPER konstig, yr, HUNGRIG, kissnödig hela tiden m.m. Det liksom bara kom.
Jätte konstigt.

Det visade sig iaf att vi väntar ett syskon till Oliver i Sep.
Jag går in i v.12 nu bara, men det är ju en bit på vägen :-)
Och mår JÄTTE dåligt :( Illa måendet tar över allt.
Morgon som kväll.
Tårarna bara rinner för att man sitter och håller tillbaka.

När jag fick veta detta så kände jag LYCKA såklart.
Joel också.
Men jag var också väldigt orolig för att jag skulle må likadant denna gång.
Vilket jag fick göra så klart.
Nu är det bara att bita ihop och hoppas på att det går över någon gång.

Tjänsten jag har nu hos bredbandsbolaget skulle jag iaf ha i 1 år, sedan skulle det löpa på.
Men när jag fick veta att projektet skulle ta slut så snabbt så vart jag rädd.

Hur blir det för mig nu?
Kommer någon vilja ha mig ute på arbtesmarknaden?
Kommer jag få arbetsgrundande mammapenning?
Eller lägsta nivå?

Tankarna bara snurrade.

Ringde en jätte trevlig tjej på försäkringskassan som sa att jag var arbetsinkomstskyddad, bara jag anmäler mig hos arbetsförmedlingen samma dag och är aktivt sökande.
Vilket jag absolut kommer att vara.
Detta innebär att jag kommer att få mammapenning på den lön jag går på idag 23 000:-.
Det spelade ingen roll att jag var arbetslös tills att bebisen kommer, jag får detta ändå.
Tror ni jag vart glad ? :-) JA...

Jag hade ju aldrig gjort en abort om jag skulle gå på lägsta nivå, levt lite snålare bara.
Men detta känns toppen.

Nu släppte jag bomben som ingen vet ännu ;)
Inte ens familj.

Men känns lite säkrare nu i v.12.